Förberedelser
Idag har vi förberett för Emils kalas. Handlat lite, köpt en present. Vi åkte till BR i Jakobsberg där Annka jobbar och fick lite hjälp. Bakat och städat. Imorgon ska vi baka tårtan och sen så kör vi. Härligt med ettårsfirande
(vet inte varför men tänker på Carola och fångad
av en stormvind när jag ser bilden)
Brödraskap
Än så länge är det ganska mycket "problem" mellan grabbarna. Emil vill leka med Elias, men han bara förstör för han då. Och när Elias vill leka med Emil så förstår inte Emil vad han får och inte får och så är han inge kul att ha med i leken. Så det är ganska mycket skrik mellan grabbarna och man får gå emellan. Men idag för första gången faktiskt lekte dom så bra tillsammans och skratta så högt så mammahjärtat smälte flera gånger om. Det var nästan så jag var tvungen att sätta mig ner och bara titta och le med hela insidan.
Den enkla men hysteriskt roliga lek dom hade var att åka fram och tillbaka i hallen med en varsin bil.
Den enkla men hysteriskt roliga lek dom hade var att åka fram och tillbaka i hallen med en varsin bil.
1 år! <3
Jag minns dagen som det var igår. Morgonen 26 okt 2010 säger jag till Jonas när han går till jobbet att idag kan vara degen D, jag vet inte säkert men inte omöjligt. Och dagen D var det. Med raketfart kl 14.01 anlände han till oss. Emil Severbrink. Det har gått ett år sen den dagen. Dagen till ära åt vi frukost på Donken, och hade pannkakstårta till middag. Massa pannkakor, jordgubbar, blåbär, smörstekta äpplen och glass. Mormor kom och lämna av en blomma och present också. Han blev så glad Emil och hängde sin mormor i byxorna tills hon gick. Och Elias var glad att brorsan fick present. Då kunde han öppna den och leka. Helt perfekt dag att fira sin första födelsedag på. Emil, mamma pappa och storebror älskar dig till månen och tillbaka
Blåa affären
I söndags åkte vi hem till pappa och lämna tillbaka bilen som vi lånat i veckan då vår varit på verkstan. När vi åker förbi IKEA på vägen dit brister Elias ut -åhh mamma titta den blåa affären. Där vill jag äta köttbullar mamma, jag vill det nu!
Men eftersom vi skulle åka till pappa så blev det inga köttbullar. Väl hos pappa dricker vi lite kaffe och hänger i köket. Där till Elias stora förtjusning bestäms det att vi faktiskt kan stanna och äta tillsammans på den blåa affären då pappa måste skjutsa hem oss då vi står utan bil. Så vi packar ihop oss och beger oss till destination Blå affär. Elias blev väldigt nöjd med middagen och önska att snart igen få åka dit. Eftersom hans mormor också önska att få åka dit ska vi nog kunna ordna det ganska snart.
Men eftersom vi skulle åka till pappa så blev det inga köttbullar. Väl hos pappa dricker vi lite kaffe och hänger i köket. Där till Elias stora förtjusning bestäms det att vi faktiskt kan stanna och äta tillsammans på den blåa affären då pappa måste skjutsa hem oss då vi står utan bil. Så vi packar ihop oss och beger oss till destination Blå affär. Elias blev väldigt nöjd med middagen och önska att snart igen få åka dit. Eftersom hans mormor också önska att få åka dit ska vi nog kunna ordna det ganska snart.
Lördag, slödag!
I dag hade varken jag eller barnen lust att ta oss ut, lite trötta, ruggigt väder och ville inte kliva ur mjukisarna. Men för det behöver man inte ha tråkigt. Först kom Jessica hit med kakor. En stund efter henne kom fam Sundqvist/Löf med mera kakor. Så in med barnen i Snicker-boa och ner med dom vuxna i köket. Kaffe, bullar och lite slösnack blev det innan det var dags för gänget att ge sig av. Elias blev jätteglad att Anton faktiskt kom hem till honom för en gång skull. Vi har ju bara varit där innan. Jessica dröjde sig kvar ett tag.
Sen kom båda mina bröder och stanna på middag. Så trots en hemmadag har det vart full rulijans hela dagen. Och glad för det är jag då jag gillar när det händer saker, även om jag bara är hemma. Nu har jag en lugn stund för mig själv då barnen sussar sött och Jonas har åkt hem till Sofias Jonas och kollar film.
Sen kom båda mina bröder och stanna på middag. Så trots en hemmadag har det vart full rulijans hela dagen. Och glad för det är jag då jag gillar när det händer saker, även om jag bara är hemma. Nu har jag en lugn stund för mig själv då barnen sussar sött och Jonas har åkt hem till Sofias Jonas och kollar film.
Väldigt Vad det var grabbar här :)
Lika leka bäst
Jag har två barn, två olika individer. Bara för att pojkarna är syskon så är det inte så att dom per automatik är lika för det. Och då menar jag mer till sättet. Som att Elias älskade att åka sin vagn som liten, Emil är jättejobbig i vagnen. Elias kan inte åka bil utan att somna. Han trivs jättebra i bilen. Emil kan skricka sig hes från start till stopp. Men sen är det vissa saker som är väldigt likt, som tex deras underbara miner när kameran kommer fram. Jag vet inte vad dom fått det ifrån men söta är dom iaf. Och visst sjutton är dom rätt lika här
Solo med sällskap
Igår (fredag) så skulle Jonas iväg med jobbet på konferens och sova borta. Och det känns ju rätt trist att äta middag ensam en fredagkväll så jag bjöd över tjejerna. Det blev Nicole, Mia, Jessie och jag. Och så småboysen såklart. Dom är alltid med på ett hörn.
Så efter en utmanande shoppingtur på Coop var vi hemma och satte i gång med matlagningen. Fläskfilegryta med pasta och tomatsallad till middag. Kladdkaka och grädde till kaffet och sen massa chips, popcorn och smågodis till Idol.
Mias lilla Milia och Emil hade jättekul med varandra hela kvällen. Emil var lite flörtig och var framme och krama på henne och det hade hon inget alls emot. Sen var det en hel del "härma-lekar" typ, slår du handen i golvet gör jag det med.
Tack för sällskapet tjejer!!
Så efter en utmanande shoppingtur på Coop var vi hemma och satte i gång med matlagningen. Fläskfilegryta med pasta och tomatsallad till middag. Kladdkaka och grädde till kaffet och sen massa chips, popcorn och smågodis till Idol.
Mias lilla Milia och Emil hade jättekul med varandra hela kvällen. Emil var lite flörtig och var framme och krama på henne och det hade hon inget alls emot. Sen var det en hel del "härma-lekar" typ, slår du handen i golvet gör jag det med.
Tack för sällskapet tjejer!!
Här är den
Öskelista
Elias har knåpat på en önskelista till sin födelsedag. Det märks vad som är hans överhängande intresse. Ni ska få se den och fnissa lite. Ska bara skriva klart den... :)
Skog och natur
Efter kalaset i söndags bestämde jag å Sofia att vi skulle ses i veckan. Och enklaste sättet som småbrnsförälder, den ena med ett jobb att sköta var att ses en kväll och bara gå ut och gå. Det blir så mycket enklare då än när det ska planeras en massa. Så kl sågs vi igår vid Råcksta t-bana. Tog en promenad ner till Kaanan och tillbaka. Det är verkligen trevliga promenadstråk vi har runt omkring oss. Vi var ute och gick i sisådär 90 minuter och det var bara i skog och natur. Avslappnande och härligt både för kropp och själ. Detta kommer vi absolut göra igen!
Kalas
Idag var Elias på sitt första barnkalas. Och som han har längtat. Det var en av hans bästa vänner Anton som bjöd in till kalas. Trevligt värre fick även mammor och pappor vara med. Så hela familjen var där. Elias upptagen med Anton, Emil på upptäcksfärd, Jonas som prata med den andra Jonas och så jag då som mest hängde med Tilde. Vi har läst bok, ätit bulle, bollat med boll, smort läpparna med lypsyl och kramats. Hon är så goo den lilla skruttan. Är så glad att hon vill vara med mig också då hon tydligen i övrigt är ganska svårflörtad.
Ett fartfylld kalas, men trevligt och lagom. Inte för många barn och inte för många projekt att göra. Tårta, fiskdamm och film. Däremellan fri lek. Tummen upp för det!
Ett fartfylld kalas, men trevligt och lagom. Inte för många barn och inte för många projekt att göra. Tårta, fiskdamm och film. Däremellan fri lek. Tummen upp för det!
Look who's walking now
Idag när vi var hemma hos mamma och åt middag så gör han det. Emil är på väg mot mig och han passar då på att gå. Han tar fyra steg rätt framåt. Trodde inte han skulle gå innan året, men jovisst. Hejja Emil!!
UnderBARA BARN
Lördagen kom och vi hade inga planer, kände att jag var lite less på att vi bara gör samma lika på helgerna så jag packa ihop barnen och så tog jag med dom till Älvsjö och UnderBARA BARN mässan. Har varit där flera år tidigare men utan barnen. Nu har Elias blivit så stor att jag känner att han har utbyte av det hela. Så sant så. Han har utforskat i en brandbil, försökt sig på skridskor och lekt i bollhav. Druckit massa mjölk, ätit hamburgare och svettats som bara han kan.
Faktiskt så hade vi en väldigt bra dag, var lite orolig innan hur det skulle gå med två barn själv. Men det gick suveränt!
Faktiskt så hade vi en väldigt bra dag, var lite orolig innan hur det skulle gå med två barn själv. Men det gick suveränt!
AJ AJ!!
Emil gör ju rätt mycket bus just nu, eller det är väl inte att betrakta som bus. Nyfikenhet kan man kalla det. Men det är den sortens nyfikenhet som gör hans föräldrar mer eller mindre tokiga och hans bror överlycklig. Så när det vankas upptåg säger jag till han AJAJ och hytter lite med fingret så som man gör. Bara det att nu när jag gör det så tittar han på mig säger Ajaj tillbaka och skrattar. Elias lika så, mamma mamma säg ajaj till Emil det är så roligt. Hmm... det var ju inte riktigt meningen att det skulle bli så...
Ännu en helg
Dagarna går snabbare än man hinner med. Ännu en helg har passerat i rask takt. Fredagkväll spenderades hemma hos Carro med en flaska vin, Idol och lite skvaller.
Lördagen tog vi bilen ut till Ekerö. Elias ville leka med Erik. Klart han ska få det. Så där hängde vi ett par timmar. Sen hem och laga mat och landa raklång i soffan.
Söndagen startade slappt. På efter middagen gick jag och Lilleman till Coop där vi mötte mamma och handla lite. Elias som är så väldigt bortskämd av sin bästa mormor fick en ny sparkcykel.
Sen kom Jonas och Emil och hämta upp oss. Åkte till Top Wok och handla med mat till mamma. Blev Kvällshäng hos mamma med mat, kaffe, legobygge, tågbanebygge, nostalgititt på filmer från skola och dagis. Ett uppträdande jag och fyra klasskompisar (Anna, Angelica, Sofia, Nanna och jag) gjorde. Vi mima och dansa till Spice Girls. Kul och ha sånt sparat.
Lördagen tog vi bilen ut till Ekerö. Elias ville leka med Erik. Klart han ska få det. Så där hängde vi ett par timmar. Sen hem och laga mat och landa raklång i soffan.
Söndagen startade slappt. På efter middagen gick jag och Lilleman till Coop där vi mötte mamma och handla lite. Elias som är så väldigt bortskämd av sin bästa mormor fick en ny sparkcykel.
Sen kom Jonas och Emil och hämta upp oss. Åkte till Top Wok och handla med mat till mamma. Blev Kvällshäng hos mamma med mat, kaffe, legobygge, tågbanebygge, nostalgititt på filmer från skola och dagis. Ett uppträdande jag och fyra klasskompisar (Anna, Angelica, Sofia, Nanna och jag) gjorde. Vi mima och dansa till Spice Girls. Kul och ha sånt sparat.
Vretabesök
I söndags åkte vi hem till pappa. Plocka upp brorsan som även hann på lördagen kalasat lite med sina vänner. Så ett trött men glatt gäng styrde kosan mot Vreta. Pappa ville ha lite hjälp med vinterförvaring av poolen och täcka taket på hans friggebod. Med tanke på att snön har fallit i oktober två år i rad så kändes det rätt akyuellt att fixa det nu. Tänk att man ena helgen kan vara ute i endast en tjocktröja medans man två helger efter måste ha på sig vintekängorna... Fy! Iaf, vi hade en trevlig dag. Elias svansar efter morfar med sina verktyg han plockar i verkstan. Varvat med morbrors-bus.
(Jag tror allvarligt talat inte det går att få en bättre morbror än den mina barn har. Han ÄLSKAR barnen så mycket att jag blir så varm och glad inombords. Allt han gör för Elias gör han för att han själv vill. Det är aldrig så att jag ber han ta med sig E och leka. Utan han plockar upp han och går, hoppar studsmatta, åker karuseller trots att han blir illamående, jagar och busar trots att han är trött och bakis... Ja han är den bästa helt enkelt)
Efter bus och arbete gick vi in och fixa middag.
Sen var söndagen slut och det var dags för hemfärd. På väg hem var det vägarbeten och vi blev stillastående till och från, inget oss emot då vi spela word fued i massor.
(Jag tror allvarligt talat inte det går att få en bättre morbror än den mina barn har. Han ÄLSKAR barnen så mycket att jag blir så varm och glad inombords. Allt han gör för Elias gör han för att han själv vill. Det är aldrig så att jag ber han ta med sig E och leka. Utan han plockar upp han och går, hoppar studsmatta, åker karuseller trots att han blir illamående, jagar och busar trots att han är trött och bakis... Ja han är den bästa helt enkelt)
Efter bus och arbete gick vi in och fixa middag.
Sen var söndagen slut och det var dags för hemfärd. På väg hem var det vägarbeten och vi blev stillastående till och från, inget oss emot då vi spela word fued i massor.
Lurig liten buse
Kollar tillbaka lite på vad jag skriver och ser att det har varit lite dött här ett tag. Tror jag är i en liten formsvacka. Inget allvarligt, men lite off. Grubblar lite på livet i allmänhet just nu... Lite frågetecken som ska redas ut och när jag känner så så har jag ingen skrivarglöd. Lite tråkigt eftersom denna plattform ska vara ett ställe jag kan gå tillbaka till och läsa om hur jag haft det i livet. Men jag tror med all säkerhet att jag kommer hitta tillbaka. Jag har ju en familj och vänner som jag faktiskt kan prata med och få stöd av så det ska nog lösa sig allt det här...
Annars så har vi en vilde hemma. Hans nya intresse är antingen att riva ut allt i alla skåp/lådor i köket. Eller att klättra upp överallt. Inte längesen så hitta jag han sittandes på köksbordet dit han tagit sig själv. Han tar sig upp på soffan, sängar, stolar och bord. Väldigt flitig, men ack så livsfarlig liten kille. Om två veckor fyller han ett år. Jag fattar inte riktgt vart tiden tagit vägen... Här är jag nu tvåbarnsmamma och allt. Den mest prövosamma tid i livet, men allt väl värt det. För det mäktigaste jag nånsin fått vara med om här i livet är mina barn. Det låter och känns lite som en klyscha, men att få förmånen att vara mamma är det största jag varit med om. Jag hoppas mitt liv kommer ge mig nya utmaningar och prövningar i livet, det behöver man. Men den bästa kommer alltid vara mina barn.
Annars så har vi en vilde hemma. Hans nya intresse är antingen att riva ut allt i alla skåp/lådor i köket. Eller att klättra upp överallt. Inte längesen så hitta jag han sittandes på köksbordet dit han tagit sig själv. Han tar sig upp på soffan, sängar, stolar och bord. Väldigt flitig, men ack så livsfarlig liten kille. Om två veckor fyller han ett år. Jag fattar inte riktgt vart tiden tagit vägen... Här är jag nu tvåbarnsmamma och allt. Den mest prövosamma tid i livet, men allt väl värt det. För det mäktigaste jag nånsin fått vara med om här i livet är mina barn. Det låter och känns lite som en klyscha, men att få förmånen att vara mamma är det största jag varit med om. Jag hoppas mitt liv kommer ge mig nya utmaningar och prövningar i livet, det behöver man. Men den bästa kommer alltid vara mina barn.
Mddag med fina vänner
I lördags skulle jag gått till Sofia på en tjejmiddag, men den blev inställd. Då tog vi tillfälle i akt och ha vår familjemiddag vi pratat så länge om. Och vilken tur att vi gjorde det. Så härlig kväll var det länge sen jag hade. Vi började med en okomplicerad god tacomiddag, biovisning för barn och sen glass. Papporna prata mest teknik och drack kaffe. Mammorna pimpla vin och prata om allt från dagislämning och jobb till djupa känslosnack. Och barnen, dessa underbara barn.
Elias och Anton lekte så svetten lacka. Vi kom till en städad lägenhet och jag tror vi lämna den i ett skick värre än efterverkningarna av Hiroshima. Och som vanligt inte en enda gång behövde vi gå emellan dessa. Vid ett tillfälle trodde jag Elias gjort något då Anton ljuder likt ett brandlarm. Men absolut inte, han var bara väldigt väldigt arg på soffan. Den hade slukat en av bilarna dom lekte med. Men efter en lättare räddningsaktion var ordningen tillbaka. Eller man kanske ska säga den kontollerade o-ordningen.
Pojkarna höll låda till strax efter elva, fascinerad över att det inte heller då bråkades. Det är så lätt hänt när dom går på sparlåga och är övertrötta. Men dom somna till en film i storsängen.
Småingarna somna lite tidigare med en varsin flaska i handen. Vällingflaska för de små.
Med gott vin i glaset satt vi vuxna och prata (mesta dels tjejerna för sig och killarna för sig) fram till trerycket. Sen fanns det inget annat val än att rulla hem mot sängen och sova.
Då jag har mig en vän som är en fena med kameran lämna jag min egen hemma. Vill ni se bilder från kvällen ser ni det här:
www.kingstonochnoelle.blogg.se
Tack för lördagen fina vänner!
Elias och Anton lekte så svetten lacka. Vi kom till en städad lägenhet och jag tror vi lämna den i ett skick värre än efterverkningarna av Hiroshima. Och som vanligt inte en enda gång behövde vi gå emellan dessa. Vid ett tillfälle trodde jag Elias gjort något då Anton ljuder likt ett brandlarm. Men absolut inte, han var bara väldigt väldigt arg på soffan. Den hade slukat en av bilarna dom lekte med. Men efter en lättare räddningsaktion var ordningen tillbaka. Eller man kanske ska säga den kontollerade o-ordningen.
Pojkarna höll låda till strax efter elva, fascinerad över att det inte heller då bråkades. Det är så lätt hänt när dom går på sparlåga och är övertrötta. Men dom somna till en film i storsängen.
Småingarna somna lite tidigare med en varsin flaska i handen. Vällingflaska för de små.
Med gott vin i glaset satt vi vuxna och prata (mesta dels tjejerna för sig och killarna för sig) fram till trerycket. Sen fanns det inget annat val än att rulla hem mot sängen och sova.
Då jag har mig en vän som är en fena med kameran lämna jag min egen hemma. Vill ni se bilder från kvällen ser ni det här:
www.kingstonochnoelle.blogg.se
Tack för lördagen fina vänner!
Modig eller dumdristig
Mina bästa föräldrar försåg mig i början med ett par riktiga löpardojjor. Äntligen! Och då jag precis nyligen fixat lite ny bra musik i mobilen så kände jag att jag ville ge mig ut. Och det blir ju kvällar man är ute och går/springer. Nu när vi bor som vi gör har jag rört mig i skogsområden och varit på små stigar. Inget jag tänkt speciellt mycket på. När jag berätta för Jonas vart jag rört mig fråga han om jag inte är rädd. Och jag tänkte efter och insåg att, nej jag var inte rädd. Och då slog det mig. Är det bara dumt och vara ute på småstigar om kvällarna eller modigt att våga ge sig ut där man vill. Ska man behöva vara rädd eller undvika platser när mörkret lägger sig? Jag vet inte!? Jonas svar var att jag skulle springa på där jag vill, men att jag för säkerhetskull borde skaffa mig pepparspray... Hmm ja jag vet inte...
