Stackars mig!
Sitter med min visdomstand i handen och tycker allmänt synd om mig själv. 8.10 i morse blev jag en tand fattigare och det hela gick himla bra. Tanden satt såpass att den var enkel att få upp, men det blev ju stygn och så ändå och nu är jag bedövad ut i öronen och kan knappt prata eftersom jag har massa tussar i munnen som ska samla upp blod och härligheter. Så just precis har jag fyllt bebis med massa mat i hopp om att han vill ta en låång tupplur med mig. Vi får se hur det går.
Kommentarer
Trackback
