Neverending story

Står på jobbet och har precis lagt upp lunchen på tallriken då ringer mobilen. Klisterburken står det på displayen. Det är lillemans dagis. Jaha bara slänga i sig maten och bege sig hem, dom tycker han verkar hängig och ville inte äta maten. Hemma verka han ändå må rätt bra, hostar en del men ingen större fara, nu på kvällen fick han lite feber men sover nu så vi får se hur han mår imorgon. Hemma blir han iaf. Känns bara så hopplöst alla dessa sjukdomar, på ca tre veckor har vi averkat feber sen öroninflammation, lite höstblåsor och nu hosta lite feber igen. Stackars unge främst! Men även att jobb och ekonomi blir drabbade, det förstår man inte riktigt förräns man sitter i smeten. Kanske inte det viktigaste, men det är jobbigt. Har inte jobbat en hel vecka nu på 3-4 veckor. Men men vi får se hur det går med skrutten.

Och mitt missfall vill inte riktigt ge med sig heller, det har jag lessnat rätt duktigt på. Känns som man blir påmind hela tiden, vill bara gå vidare. Nä nu ska jag kolla om nån vill se Idol med mig imorgon. Jag är ensam med lilleman. Jonas ska till lnadet och dra upp båten.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0