Underbar tuff kärlek
Det mest fantastiska jag varit med om i mitt liv är dagen då min son föddes. 2 december 2007 kommer vara dagen jag minns för alltid. Och den enorma eviga kärlek man känner för sitt barn är enorm, nästan skrämmande. Och det krävs en annan förälder om du vill att nån annan ska förstå dina känslor. Trodde jag visste innan hur det var, men det gjorde jag inte.
Och med detsamma du blir föräldrar förändras en liten del av dig vare sig du vill eller inte. En sak som krävs av en förälder är tålamod. Jag har alltid trott att jag har såå mycket tålamod och klarar av vad som helst. Nu vet jag bättre. När ditt kära barn gör det du har sagt han inte får göra säkert 50 gånger på fullaste allvar då är det svårt att hålla på tålamodet och du ryter till. Och i samma sekund som du står och skriker på ditt barn får du såna skuldkänslor så du undrar om du gett detta lilla barn men för livet och om han kommer minnas det för alltid. Med all säkerhet inte, men så känns det inte just då. Då känner du dig som världens sämsta förälder.
Min underbara son är bara 2.5 år. Jag har mycket kvar att se och lära. Det är med stor glädje, och lite lite rädsla vi ska ta oss genom denna resa tillsammans. Och vi ska få med oss en till på denna resa. Det känns också skrämmande och underbart, hur kan man älska en till människa lika mycket som jag älskar min son? hur ska jag ha tålamod att ta mig an två starka viljor? Det enda sättet att reda på detta är att låta livet levas och det är precis det jag ska göra.
Och med detsamma du blir föräldrar förändras en liten del av dig vare sig du vill eller inte. En sak som krävs av en förälder är tålamod. Jag har alltid trott att jag har såå mycket tålamod och klarar av vad som helst. Nu vet jag bättre. När ditt kära barn gör det du har sagt han inte får göra säkert 50 gånger på fullaste allvar då är det svårt att hålla på tålamodet och du ryter till. Och i samma sekund som du står och skriker på ditt barn får du såna skuldkänslor så du undrar om du gett detta lilla barn men för livet och om han kommer minnas det för alltid. Med all säkerhet inte, men så känns det inte just då. Då känner du dig som världens sämsta förälder.
Min underbara son är bara 2.5 år. Jag har mycket kvar att se och lära. Det är med stor glädje, och lite lite rädsla vi ska ta oss genom denna resa tillsammans. Och vi ska få med oss en till på denna resa. Det känns också skrämmande och underbart, hur kan man älska en till människa lika mycket som jag älskar min son? hur ska jag ha tålamod att ta mig an två starka viljor? Det enda sättet att reda på detta är att låta livet levas och det är precis det jag ska göra.
Kommentarer
Trackback
