.

Jag hyser stor kärlek till mina bröder. Jag är som en lillmamma, extramamma till mina små fina pojkar. Jag är väldigt glad att jag har syskon, och att jag har en sån bra kontakt med dom. För vem säger att bara för att man delar kött och blod måste man tycka om varandra. Jag har flera exempel på såna fall. Och det är tråkigt när det blir så. Tex så känner jag inte min farbror. Jag vet vem han är, vad han heter och jag skulle känna igen han om jag såg han. Men det är ungefär det. Inte mer. Det är den relationen min pappa och hans bror har, obefintlig. Så Timmy och Joakim, tack för att ni är ni. Jag älskar er och vare sig ni vill eller inte kommer jag hönsa vidare och läxa upp er :)