I min säng

Jag har alltid sagt att jag är så glad att våra barn inte sover i vår säng. Och det är jag också. Och oftast så bär jag tillbaka barnen i sina sängar för jag sover bäst när jag får sova ensam.

Men ibland händer det att främst Elias kommer och lägger sig hos oss. Oftast vaknar jag och oftast bär jag tillbaka honom. Fast inatt när jag vaknade så låg han där. Då vaknade jag inte när han kom. Och just inatt kände jag någonting alldeles speciellt. Jag vet inte vad det var men när jag såg min allra käraste lilla skapelse ligga där i sängen blev jag alldeles varm inombords. Att få se han ligga och sova vid min sida andas tungt och nästan ljudlöst. Jag gör det varje dag, ser han sova. Men det är inte varje dag jag stannar upp och fylls av den enorma kärlek jag gjorde just inatt. I stället för att bära tillbaka han så kröp jag upp så nära jag kunde och la en hand på hans lilla bröst, kände hur han andandes och njöt av att få ha min egen lilla son brevid mig i sängen. Han som jag älskar oänldligt. Villkorslöst, hejdlöst mycket! Efter 28 år i livet har jag varit med om mycket, framgångar och motgångar, stora saker och små. Men det som betyder allra allra mest för mig är att få äran att vara mamma till mina barn.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0