Sunday-Painday
Å när jag vaknade på söndagen fick jag uppleva nåt jag inte upplevt på många många år. Jag var bakis! FY! Ont i huvudet, trött i hela kroppen och allmänt snygg. Klockan två kom jag mig ur sängen. Tur att jag sen tidigare flörtat in oss på middag hos mamma. Vid femtycket begav vi oss över till en ljuvlig lasange. Båda mina bröder var på plats och det var en trevlig söndagsmiddag med fin familj. Dock var Elias lite "låg". Ville inte äta och var inte riktigt på humör som han brukar. Men inte tänkte väl jag nämnvärt på det. När vi kom hem sa han att han hade ont i huvudet. Så vi bestämde att han skulle få gå och sova då. Ett klokt val tyckte han själv. Så han bäddade ner sig i sin säng och somnade. Själv bäddade jag fort som tusan ner mig själv i soffan, tyckte lite synd om mig själv medans jag kollar på Wallander på fyran. Filmen slutar och jag får äntligen gå å lägga mig.
Men tror ni jag får sova? Näe, för klockan två kommer Elias gråtandes in i rummet och klagandes på huvudvärk. Jaha tänker jag. Hämtar en alvedon åt han och bäddar ner han tätt intill i väntan på att han ska somna. Men istället sätter han sig upp abrupt. Jag kommer efter å hinner knappt reagera innan jag får en stor spya rätt över mig. Elias gråter hysteriskt, jag dränkt i kräks, sängen full med kräks... ÅHH!! Stackars mitt lilla barn. Jag in i duschen å tvättar av mig, upp till Elias som behöver en spyhink, mer på väg. In i sovrummet och sliter ur alla sängkläder, vad händer då? JO en liten Emil börjar hulka i sin säng. Slänger mig fram och rycker upp han. Hinner precis få upp han innan han spyr ner hela sovrumsgolvet, YEAY! Ut med nästa unge, ner och skura golv, bädda rent, tömma spyhink, klä av barn och på med nya pyjamasar. Halv fyra får vi krypa ner i sängen igen. Sover som på nålar med rädsla av att nån börjar igen. Kl fem vaknar Emil, vägrar somna om. Jag blir bara tokig och knäpp. Till slut får Jonas han att sova och jag får lägga mig i 45 minuter till innan det var dags att ta sig till skolan. Jag var inte så värst pigg i skolan idag kan jag säga. Hoppas hoppas och ber att jag denna natt ska slippa allt detta och bara få sova lite, snälla nån...
Men tror ni jag får sova? Näe, för klockan två kommer Elias gråtandes in i rummet och klagandes på huvudvärk. Jaha tänker jag. Hämtar en alvedon åt han och bäddar ner han tätt intill i väntan på att han ska somna. Men istället sätter han sig upp abrupt. Jag kommer efter å hinner knappt reagera innan jag får en stor spya rätt över mig. Elias gråter hysteriskt, jag dränkt i kräks, sängen full med kräks... ÅHH!! Stackars mitt lilla barn. Jag in i duschen å tvättar av mig, upp till Elias som behöver en spyhink, mer på väg. In i sovrummet och sliter ur alla sängkläder, vad händer då? JO en liten Emil börjar hulka i sin säng. Slänger mig fram och rycker upp han. Hinner precis få upp han innan han spyr ner hela sovrumsgolvet, YEAY! Ut med nästa unge, ner och skura golv, bädda rent, tömma spyhink, klä av barn och på med nya pyjamasar. Halv fyra får vi krypa ner i sängen igen. Sover som på nålar med rädsla av att nån börjar igen. Kl fem vaknar Emil, vägrar somna om. Jag blir bara tokig och knäpp. Till slut får Jonas han att sova och jag får lägga mig i 45 minuter till innan det var dags att ta sig till skolan. Jag var inte så värst pigg i skolan idag kan jag säga. Hoppas hoppas och ber att jag denna natt ska slippa allt detta och bara få sova lite, snälla nån...
Kommentarer
Postat av: Anonym
Men jisses :-( innan jag läste jonas, lät det som du fick ta hand om allt själv
Trackback
