Storpojken
Tänk att man efter 1,5 år fortfarande har svårt att se sig själv som en mamma. Att jag är det största bästa och viktigaste för mitt barn. Att JAG har ett barn, en son. En avkomma som nu har blivit 1,5 år gammal. Som springer runt och ropar Mamma säkert 100 gånger om dagen, och det är till mig han säger det. Alla som har barn tror jag vet hur mäktig denna känsla är och ni som inte har (och vill ha i framtiden) ni har nåt att se fram emot. Jag är lyckligt lottad som får vårda denna underbara skapelse. Mitt barn, min son, min Elias.
Han har nu börjat prata mycket. Mojmoj (mormor) och Jessita (Jessica) är personerna han pratar mest om nu. Annars är det att sjunga som gäller, han sjunger ofta ofta. Härma djur är också en favorit. Ko (sko) är mycket viktigt då han gärna vill vara ute jämt. Han hämtar både sina och våra skor och ställer dom vid fötterna. Sengår han och sätter sig i vagnen. Ma (mat) är uppskattat. Ofta och gärna om han får välja själv. I övrigt så skrattar han mycket, busar och kramas och pussas gärna.
Han har nu börjat prata mycket. Mojmoj (mormor) och Jessita (Jessica) är personerna han pratar mest om nu. Annars är det att sjunga som gäller, han sjunger ofta ofta. Härma djur är också en favorit. Ko (sko) är mycket viktigt då han gärna vill vara ute jämt. Han hämtar både sina och våra skor och ställer dom vid fötterna. Sengår han och sätter sig i vagnen. Ma (mat) är uppskattat. Ofta och gärna om han får välja själv. I övrigt så skrattar han mycket, busar och kramas och pussas gärna.
Kommentarer
Trackback
