Fraktur

Vid 10 tiden igår ringer det från dagis. Elias har ramlat och har ont. Dom märker det direkt eftersom han vanligtvis bara putsar knäna och går vidare i vanliga fall. Jag hämtar honom och ringer vårdguiden. Det blir besök på akuten. Och snälla vänner som vi har skaffat oss erbjöd sig att passa Emil medans vi åker. I såna lägen är det tur att han äter ersättning. Iaf jag och Elias tar tuben och buss till akuten vid KS. Han får komma in, doktorn klämmer och känner. Är inte riktigt säker. Det blir röntgen. Och där konstateras det att han har en liten fraktur på nyckelbenet. Stackars liten. Men han var jätteduktig och det var rätt läkare på rätt plats denna dag. Så nu är vi hemma och vilar, han har ont och gnäller/gråter lite emellanåt men håller modet uppe. Tyvärr fick vi avboka att kalas vi skulle på.

Annars var det typiskt att han gjorde illa sig just igår då det var typ den enda dagen jag hade massa planer. Skulle först till Bvc med Emil, sen möta pappa och luncha i centrum för att tillsist gå på Fonusmöte med pappa om hans begravning. (som för övrigt hon som jobbar på Fonus undra vart pappa hade "frugan", alltså ser jag SÅ gammal ut, eller ser pappa SÅ ung ut? Och vi som är så lika jag och pappa jag trodde ALLA såg att vi är far/dotter). Men vad gör man inte för sina barn?

Nu blir det promenad med Elias i vagn och Emil i bärsjal. Luft måste vi iaf få.

3 månader




Sommarsaker sökes

När vi flyttade var "sommarkartongerna" det som stuvades in längst in i garderober, sandaler ner i källaren, solglasögon i nån låda nånstans. Trodde ju att det skulle dröja lääänge innan det skulle komma till användning. Men tji fick jag. Nu behövs ju Elias shorts, mina sandaler och badpuffarna.

Så mitt projekt nu är att rota i alla kartonger och hitta fram alla sommarnödvändigheter man kan tänkas behöva för en vecka i solen. Önska mig lycka till, hälften vet jag inte alls vart jag har serru.

Gott gott

Elias har tagit på sig rollen som storebror väldigt bra. Han är mån om att Emil har det bra, att han har sin napp och att vi inte glömmer han när vi går ut. Kanske lite anledning till att det emmertid blir så jobbigt mellan mig och Elias, han är den stora duktigta storebrodern som ibland behöver få vara liten. För det säger han ibland -Mamma jag är liten. Nej du är stora killen svarar jag. -Nej, inte svarar han. Och jag förstår han, för Emil får mycket av det han vill, men inte får. Emil blir buren i trapporna, det vill Elias också bli men jag orkar inte det. Men vi lär och lever både jag och Elias, jag försöker vara förstående för Elias, han har det nog jobbigt han med.

Men till saken. Han ville igår ge Emil hans ersättning (Emil får ersättning också, han klarar sig inte med bara amning och det kan jag se som en fördel nu, Elias får vara delaktig han med) och det fick han. När jag kommer in i sovrummet möts jag av detta, och snacka om att mitt mammahjärta smälte som smör i solen.


Egypten

Känns lite overkligt och alldeles underbart, nästa vecka åker jag och mina småtroll och mamma till Egypten på en veckas semester. Mamma bjuder med mig och barnen för en mysig semestervecka. SWEEET!

Ska bli kul att umgås med Elias lite annorlunda ön vardagsgöra. Känner mig inte som en bra mamma just nu och jag tror att den här resan gynnar vår relation. Vi behöver vårda den lite tror jag. Och jag hoppas att detta är det rätta verktyget. Sol, bad, flygplan, ingen disk, ingen tvätt, inga tider att passa. Bara glass, bad, mat och mys.

Pyssel

Elias och jag leker på hans rum, när jag får en ide om lite nytänkande, lite annorlunda pyssel. Vi plockar fram pennor, sax och en papperspåse, klipper, ritar, skrattar och koncentrerar oss. Resultatet blev detta:


10 år senare

I sommar har jag och Jonas varit tillsammans i 10 år. Många långa år med mot och medgångar. Ibland undrar man vad är det som håller kärleken vid liv? Många gånger ser allt så likadant ut, vardagsrutiner, tvätta, städa, äta, jobba. Men det är väl så för dom flesta och i lördags visa Jonas kärlek, fast på ett annat sätt än en puss eller kram. Det är Lets dance på tv och jag vet att han inte gillar det, han vill hellre se än film. Men han sitter och kollar det med mig förutom en liten promenad till affären. För jag beklagar mig mitt i programet att jag är godissugen. Så han hoppar ur mjukiskläderna, på med jeans och knallar till affären för att köpa lite godis. Sen att han tyckte det var skönt med en promenad är en annan femma. Att han låter mig kolla vad jag vill och handlar åt mig när jag e sugen det är också en sorts kärleksförklaring. För mig är det dessa små medel som betyder mycket. Det är det som gör att man fixar 10 år tillsammans.

<3


Olika viljor

Det är inte lätt när man flyttar och fixar och har olika viljor. Vårat golv i köket har vi tvisat om vi ska byta eller inte. Jonas tyckte inte det behövs, jag vill om vi får. Ringer och frågar och vi får. Tar med mig mattprover hem och vi kollar. Jonas tycker mattorna som finns att välja på är så tråkiga och trista att han tycker vi behåller golvet vi har. Jag hittade en brun matta jag känner skulle bli fin. Vad gör man då lixom? Han säger att ja om du verkligen vill så ta den, men jag tycker det vi redan har är mycket mycket finare (med sina små skavanker) än det som finns i utbudet. Jag tar gärna ett nytt, MEN jag vill inte domdera och göra nåt som vi inte båda är nöjda med. Att det skulle vara ett sånt projekt att flytta anade jag aldrig. Jag vi får väl se hur denna historia slutar...

Nytt

Igår kom äntligen vår nya kyl och frys. På måndag får vi nytt golv i hall och vardagsrum. Ska även höra med bovärden om det går att få till nytt golv i kök också. Vi ska få nytt golv där men hon sa att det ev blir ett projekt framöver. Men efter överläggning med Jonas kom vi fram till att det kan vara lika bäst att få det gjort på en gång när dom ändå är här. Får se vad hon säger.

Ikväll hade vi middagsgäster här, spontant och roligt. Vi har börjat umgås med en familj från dagis. Elias och Vanessa hade bestämt på dagis att dom ville leka och eftersom vi hämtar samtidigt och ingen hade planer följde dom med oss hem. Dom har hjälpt oss så mycket så jag tyckte det var tillfälle att bjuda igen lite. (dom hämtade Elias tor, fre förra veckan och bjöd på middag då jag hjälpte pappa med farfars lägenhet) Det jag tycker känns så bra är att vi alla kommer övverens, för det är ju inte alltid det blir så. Barnen har kul tillsammans, jag trivs bra med både henne och honom, Jonas också. Och min magkänsla säger mig att dom båda trivs bra med oss. Ja, annars borde dom väl inte fortsätta umgänget.


Veckan lång

Det är redan fredag och veckan har bara rusat förbi. Har inte riktigt hängt med. Måndag var det min födelsedag och den dagen flög förbi. På tisdagen får jag samtal om farfars död. Jag beslutar mig för att ställa upp för pappa nu, både för pappas skull men även för min. Så i onsdags åkte vi hem till farfar. (han bodde på ett demensboende i Råcksta) Personalen hade bäddat ner han fint i hans säng och vi var välkomna in om vi ville. Jag beslutade för att kliva in, med bultande hjärta och tårarna på gång går jag in och klappar på min fina döda farfar. Orden låter så bisarra jag hemma hos farfar och han lever inte. Instinktivt ville jag bara skaka på han och be han gå upp. Jag grät och grät och grät. Sen frågade sköterskan om vi ville ha fika. Och det ville vi, på ett konstigt bra sätt satte sig jag och pappa ner och tog en sista fika med farfar. Han var så fin när han låg där i sin säng, jag tyckte mig se bröstkorgen höja och sänka sig, pappa såg farfar blinka. Psyket spelar en ett spratt tror jag. Jag är glad att jag tog beslutet att jag gjorde detta, mest för min skull. Men jag vill inte heller att pappa ska behöva gå igenom detta själv. Man ska inte behöva ta sig igenom någons död på egen hand. Även om det är en människa som är gammal och levt ett rikt liv och fått dö på ett värdigt sätt.


För det har han farfar fått avsluta värdigt. Jag frågade hur det gick till och han hade sagt att han var trött och ville sova. Dom bädda om honom han somnar och nästa gång dom kommer in hade han somnat in.

Men nu när det är defenitivt, på riktigt så värker det inombords stundom, jag saknar han så. Att lämna hans rum för sista gången var tunga steg att ta.


Så veckan har varit känslosam, det går upp och ner. Mycket som händer, mycket att tänka på.

En plats i himlen

Nu har farfar lämnat oss på jorden och fått en plats i himlen. Jag hoppas att han fick en fin plats brevid farmor. Han har saknat henne. Och just nu saknar jag dig! Men jag vet att du slipper ha ont nu. Och jag fick en chans att säga hej då till dig. Jag minns nu dom fina roliga stunderna vi hade med bingolotter och i bowlinghallen. Ta hand om dig farfar tills vi ses i Nangiala.

Komma till skott

Kollar tillbaka lite då och då på vad jag skriver, nu när vi flyttat och Jonas fått plats att ställa upp sin stora dator hoppas jag verkligen att jag ska kunna knepa och knåpa ihop denna blogg i bokform. Fick det i present av mamma förra året men har inte fixat det pga min laptop. Men nu när vi har stor dator hoppas jag på att få till det. Är så kul med alla bilder och texter.

Överkörd

I mellandagarna fick min pappa ett telefonsamtal. Min farfar var sjuk, cancer. Obotlig och det är inget mer man kan göra än smärtlindring. Vi var och hälsa på honom igår. Jag kan inte riktigt beskriva hur det var, det var omtumlande. Jag är glad att jag hälsa på honom, gör det gärna igen. Men samtidigt.. att se en sjuk människa det tar på ens psyke. Det var en jättebra sköterska med och vi prata om allt möjligt, det man minns från den friska tiden, jag har mycket fina minnen från farfar, jag sov mycket hos farmor och farfar som liten. Så att få komma och se sin egen farfar ligga där så ömtålig, sjuk och hjällös gör ont i mig. Samtidigt är jag glad att han är på det ställe han är. Han har ett jättebra boende han är på med bra personal som bryr sig och vårdar bra. Jonas sa till mig igår att du är inte mer än människa, du har inte mer krafter än nån annan och det stämmer. Igår kväll var min och farfars kväll om än bara i mina tankar.

Farfar, jag tänker på dig! Och hoppas du ska få det bra in i det sista. <3

Växer så det knakar

Tiden går, Emil växer. Han har börjat jollra, söka ögonkontakt och vara vaken mycket mer. Tror även han kommer börja suga på tummen. Men det försöker jag motarbeta med napp. Får se om jag lyckas.




Dilemma

Jag, eller vi har ett dilemma jag inte riktigt vet hur vi ska göra med. Det är om Elias ska fortsätta sova på dagarna eller inte. När han inte gör det är han väldigt svårhanterlig runt 4-tiden och fram till middagen. Kollar han tv så somnar han nästan och man får sitta och puffa å prata med han, plus att han blir jobbig att ha å göra med när han e trött (inte så konstigt kanske). Men å andra sidan så somnar han innan han ens hinner träffa kudden i helt lagom tid. Inga läggningsproblem och han somnar fort och enkelt. Om han sover en stund typ 30 min som vore det ultimata är han omöjlig att väcka så det blir ofta minst en timme och han somnar då senare, läggningen är oftast inga problem. Tar lite längre tid men han somnar efter sagoläsning. Dock somnar han mycket senare. Och är inte lika grinig och "svårhanterlig" på eftermiddagen. Vad göra? Inte lätt varje gång.


Jobbig kärlek

Mamma fick i julklapp av en sammarbetspartner på jobbet Twilight triologin. Nu har jag sett två av filmerna. Har inte läst böckerna dock. Filmerna är bra, men va mycket jobbig kärlek det är. Så fort mamma är klar med trean kan jag se den med. Och då kan jag summera det hela. Har iof hört att det ska vara en fjärde film på gång. Jaja, bättre sent än aldrig. Nu kanske jag kan hänha med någorlunda när mina vänner surrar om alla  i Twilight.

Nyår

Årets sista dag firades hemma hos oss. Middag bestående av räkor och avocado till förrätt, dubbelmarinerad oxfile med potatisgratäng till varmrätt och vaniljpannacotta med jordgubbs/limesås till efterrätt. Maten tycker jag själv var väldigt god och jag känner mig nöjd med kvällen. Systrarna Eriksson och syskonen Lööw med deras respektive var alla här. Och så min lilla familj förstås. Vi spenderade kvällen här ätanes, pratandes, och skrattandes till kl var ca 23.30 då satte vi på oss kläder och gick upp till vår bro för att kolla raketer på tolvslaget. Det snöade så mycket så vägarna var helt opogade, en match att ta sig up till bron. Men vi kom upp och vi skålade Gott nytt år i champange på vår bro.

Nyårsdagen börja bra den med. Lugn morgon hemma. Sen gick vi till mamma, fick lite oxfile rester till middag. Lämna Elias som sover kvar där och vi är nu hemma och har det lugn och ro. Imorgon lite sovmorgon. Elias behöver lite semester från oss och vi behöver lite andrum från han. Då är mormor det perfekta stället. Han ber oss gå därifrån och säger att han ska stanna. Mamma berätta precis att han berättar hur mycket han älskar sin mormor så han är i himmelriket min trotsiga fina underbara lilleman.

RSS 2.0